Vilse i världen

Imorn drar vi till Kambodja! Landet dar vi inte far ga utanfor vagarna pga av landminor, landet dar Thailands motorvag slutar i en grusvag eftersom kambodjas flygbolag har mutat regeringen att inte asfaltera vagen. Landet dar vi fortfarande kommer kunna uppleva det riktiga aventyret…!

Hang med har pa bloggen nar vi lotsar er genom djungler och floder, over berg och dalar!

 En liten kommentar om Bangkok kanske ocksa kan vara pa sin plats! Staden ar mycket lugnare an vad vi trodde, och faktiskt renare ocksa aven om smogmolnen ligger tunga over staden. Har har vi atit gott, handlat billigt och spanat in tempel samt festat. Detta med framforallt tre personer Lisa, 27 ar fran Helsingborg, stortskon och asglad som tog dykcert med oss pa Koh Tao och sedan hangde pa oss till Bangkok. Vi saknar henne redan eftersom hon drog vidare idag! De tva andra ar Helen och Karolina fran Karlstad som vi traffade redan i Phuket och som sedan helt plotsligt dok upp pa en gata mitt i 6 miljonersstaden Bangkok. (Varlden ar liten) Ocksa stortskona!

Sammanfattningsvis kan vi saga detta med vad vi laste pa en stor reklamskylt “It isn’t about how far you travel it’s about the people you meet”

 Markus och (Thomas) just nu fran Bangkok City.

Sa da har aven jag, Thomas, letat mig fram till en Internet-oas. Mycket har hant sedan sist. Jag ser dock att Markus ar en ivrig dagbokskrivare och darmed har hallit fanan hogt!

Igar var sista dagen på Open Water Scuba Diver-kursen och jag kan nu titulera mig certifierad dykare! Vi har har varit ett gäng på fem glada: två britter, James och Kate, samt tre svenskar, jag, Lisa och Benjamin. Vi har haft en fantastisk instruktör i Paul från England som var mycket tålmodig och mycket pratglad. De första dyken gjorde vi i Japanese garden (se bilden till vänster) som är en dykplats strax utanför ön Ko Tao dar vi befinner oss nu. Vi fick öva lite basic skills som att kunna hitta neutralt flytläge under vatten och att tömma masken på vatten (det sistnämnda är lite läskigt när man sitter på knä vid tolv meters djup…).

Det tredje dyket var det häftigaste. Vi var då ute vid Chumpton Pinnacle som ligger mitt i havet mellan fastlandet och Ko Tao. Vi gick upp tidigt, tidigt på morgonen för att vara säkra på att vara de första dykarna på plats. Det var ganska stora vågor vilket gjorde nedstigningen vinglig. Man blev också lite extra nervös när Paul satte handflatan vinkelrät mot pannan (vilket signalerar haj) efter endast ca 3 meters nedstigning! Totalt fick vi se drygt tio hajar, ett otal barracudor och mycket mycket mer. Vi var ner på 21 meters djup. Nar vi kom upp berattade Paul att han faktiskt hade fatt en nagot okad hjartslagsfrekvens nar han sag hur mycket haj det var. De ar i vanliga fall ofarliga men han var orolig att deras antal skulle gora dem overmodiga. En utav dem simmade bara nagon halvmeter ifran Lisa… Ja, det var spannande som ni kanske forstar. Ta dykcert vill jag rekommendera till alla, det ar en grym upplevelse.

 Nu ska vi dra oss tillbaks mot vart dubbelrum for lite rekreation. Jag hoppas ni har det bra dar hemma!

Thomas

Hejsan klassen hoppas ni har det bra i Stigtomta och tack för alla svaren. Nu vet vi vad monsun är och vi vet också varför månen ligger ner!

Vi hörde att ni flyttat lektionerna till Engelskan och till fredagar. Vi tänkte därför föreslå att ni om ni hinner och vill naturligtvis skriver några brev på engelska som jag och Thomas sedan kan stoppa ner i en flaska och skicka iväg som flaskpost från något av ställena vi besöker! Detta vill vi själva göra men vi vet inte riktigt vad vi ska skriva så ni kan ju lika gärna skriva så kan vi skriva ut papprena, lägga dem i en flaska och kasta dem i havet!

Vi kommer ju senare under resan att besöka ganska öde platser i Stilla havet tex och med de vattenströmmar som går runt jorden har jag en känsla av att en flaskpost kan dyka upp nästan var som helst i världen!

Vi har skaffat Thailändska kontantkort till våra telefoner så att ni kan ringa oss med Skype out (kostar mindre än 1 krona per minut tror jag). Vi vill gärna prata med er där hemma:

Markus +66 835969109

Thomas +66 836402807

Efter campingen drog vi vidare till PhiPhi islands. Det är paradiset som backpackerna tog över på sjuttiotalet och som nu har har erövrats av turisterna. Det är dock långt ifrån lika turistigt som exempelvis Phuket så vi båda trivdes riktigt bra här. Vi hade hört att det var dyrt så vi tänkte bara stanna över dagen men vi gillade stället så mycket att vi blev kvar i en hel vecka.

Själva staden ligger på en 300m bred och 800m lång strandremsa som är kanske max 5 meter hög, mellan två stora berg. Detta gjorde att precis hela staden försvann när den 10 meter höga Tsunamin kom. Detta syns överallt med skräp och trasiga byggnader osv. PhiPhi var också känt för sina fina korallrev precis vid stranden med det är bara döda koraller överallt nu efter Tsunamin. Man måste ut ganska långt för att hitta korallreven och det var precis vad jag och Thomas gjorde en dag genom att hyra en kajak!

Det första stället vi bodde på var en bungalo i bergen. Vi flyttade dock ganska snart då vi varje morgon blev väckta av märkliga ljud runt kl 6. Det visade sig att det var apor som hoppade omkring på plåttaken. Dessa apor är dessutom farliga, jag höll på att bli attackerad en dag när jag gick hem till bungalon lite före Thomas. Helt plötsligt spärrade 2 apor vägen och jag tog upp kameran för att börja fota dem. Jag ångrade mig strax då de började väsa och visa tänderna samtidigt som 4 apor till dök upp bakifrån och ytterligare ett par hoppade ner från träden brevid. Jag fick panik och berädde mig på att slåss! Då kom dock en thai som verkade kunna prata med dem och han sa åt dem att försvinna vilket också skedde. Saved by the bell.

Vi var också på den kända Reagge bar här. Dåligt med Reaggemusik men mitt på stället finns en stor thaiboxningsring som vem som helst får gå matcher i. Vi har alltså sett fulla svenskar åka på riktigt mycket stryk av proffesionella thaiboxare. Bra underhållning!

Vi besökte också beachernas beach “The Beach” eller Maya bay som den heter här. Det är stranden från filmen the Beach. Hur fin som helst och hur packat med turister som helst också. Som man kan läsa i the loonely planet. The beach is so beautiful you could cry, but you could also cry beacuse of all the speedos. Dessa hemska badbyxor som alla japaner tycker är oerhört snygga.

Japanerna är förresten ett kapitel för sig. De rör sig alltid i grupp minst 20 personer i varje grupp. De hyr de snabbaste båtarna de kan hitta. De bor på de lyxigaste ställena (så man ser dem bara stränderna) De springer alltid runt med flytväst och ser väldigt löjliga ut när de dessutom inte tar av sig varken snorkel cyklop eller simfötter. Tänk er själva 20 japaner på stranden som alla springer runt på detta sätt och gör konstiga ljud. Man undrar ibland vart man kommit.

I övrigt snorklade vi mycket här. Det är verkligen som att simma i ett akvarium. Thomas funderar på att köpa ett undervattenshus till kameran, det vore roligt så att vi kunde få upp lite bilder på detta!

Så vad har hänt sedan senast?

Camping med Jerry och hostellet

Jo först var vi och campade med vårat hostel. Inte på en öde ö men väl på en öde strand. Det hela började mycket bra och vi fick upp vårat tält typ först av alla, ingenjörer som vi nästan är. Att våran utbildning inte är klar visade sig några timmar senare när vårat tält också blev det första att blåsa iväg flera hundra meter in i djungeln.

Det är också fascinernade vad tidvattnet kan göra. Alla som ställde upp sina tält på den 300m breda stranden fick under natten flytta upp tälten i skogen eftersom vågorna till slut gjorde stranden till 2 meter bred! Jag och Thomas förutsåg dock detta ganska tidigt och kunde sedan förnöjt se på när paniken utbröt i flera tält som fick påhälning av vattnet. Alla flyttade sina tält utom Rudi, en galen Argentinare som vägrade se sig besegrad av naturen!!! Han grävde under fyra timmar den största vallgrav ni kan tänka er runt sitt tält. Bara för att sedan till allas skratt även få sitt tält översvämmat.

Ledare för campingen var Jerry, en helt grym Nya Zeeländare (maurier) som är så grym att vi senare kommer att pressentera honom mer under möten-sidan.

Just det jag höll på att glömma en till intressant sak. Det finns massor med maffior i Thailand. Det finns tuktuk-maffian som bland annat ser till att antalet busslinjer i Thailand hålls nere genom att helt enkelt beställa mord på busschaufförerna. Sedan finns det frukostmaffian som gör att man i en stad helt plötsligt finner att alla 70 frukostställena i hela staden har 4-dubbla priserna på allt. Sedan finns också longboatmaffian och Jerry berättade att snubben (liten gammal thai knappast längre än 1,60m och vägde antagligen under 55 kg) som körde våran longboat var maffiabossen som styrde alla longboats i hela Phuket. Han hade ärvt jobbet från sin far som ärvt det från sin far osv osv. Han hade alltså makten att helt enkelt säga åt andra att de inte fick köra sina longboats just där. Och om de gör det ändå kommer deras båtar att på något mystiskt sätt att ha brunnit upp under natten.

Så vi kan alltså checka av “träffat maffiaboss” på listan av saker att göra innan man dör!

Nu är vi tillbaka från campingen! Träffade 2 riktigt trevliga svenskar som också har en resesida! Här är den.

http://www.onthesunnyside.se

Vi berättar mer om denna spännande campingupplevelse snart. Tills dess, stay tuned!

Vi har en hel klass treor som följer oss och vi vill härmed hälsa de välkomna på våran resa! Nu har vi varit ute i två veckor och det är roligare än någonsin, just nu är vi i Thailand som kanske någon av er varit i. Det är i alla fall ett spännande land på många sätt. Idag har vi till exempel snorklat och sett fiskar som vi inte visste fanns. Folk kör också bil som dårar så det är inte rekommenderat att ge sig ut i trafiken.

Tidigare har vi som ni kanske sett besökt Malaysia och Singapore, det är då några saker som vi undrar över som ni kanske har koll på. Dels regnade det varje eftermiddag, monsun sa folk att det var, men varken jag eller Thomas har så stor koll på vad det egentligen är. Vet ni det? En annan intressant sak är att månen ser ut att ligga ner på den här sidan av jordklotet, vi gissar att det beror på hur jorden kastar skuggan på månen men vi vet inte säkert. Det kanske ni kan ta reda på oss också om ni har lust!

Andra lite annorlunda saker i den här delen av världen är till exempel att alla skoleleverna har skoluniform, man kör på vänster sida av vägen och i Singapore som vi tidigare var i är det förbjudet att tugga tugummi precis som att det är höga bötesbelopp om man går mot röd gubbe. Även toaletterna är lite intressanta som ofta bara är ett hål i marken.

Imorgon ska vi ut och campa på en öde ö och leva lite Robinson-liv med lite folk vi har träffat på hostellet vi bor på. Vi hoppas på att se stora spindlar och läskiga ödlor!

Hälsningar Markus och Thomas, från Karon Beach, Phuket, Thailand.

Afton medmanniskor,

En del har hant sedan det senaste inlagget. Vi skippade Krabi tills vidare och undersoker Phuket-on ordentligt istallet. Just nu ar vi vid Karon beach. Mycket vacker strand och inte alls lika overost med turister som Patong beach. For ca 1h sen simmade vi solnedgangen… riktigt mysigt.

Vi har hittat et trevligt hostel har ocksa, som drivs av en trevlig nyzeelandare. Tydligen arrangerar han en resa till en (obebodd?) o soder om Phuket dar man medtager talt, mat och hela kittet och har det trevligt en dag och en natt.  Den ska vi folja med pa pa onsdag. Ett 10=tal hostellmanniskor samt en strand kan ju inte ga fel?

Vanliga halsningar,
era kamrater i etern

Veckans agg gar denna vecka till Thomas som bokade Hostel i en helt annan del av varlden men anda lyckades havda att han hade bokat just det hostellet vi ville bo pa sa att vi fick rum dar! For denna bedrivt har juryn enhalligt beslutat sig for att ge Thomas veckans agg.

Hur kanns det att fa veckans agg Thomas?

- Kans mycket bra faktiskt

Var det planerat?

-Sedan vi at frukostomeletten var det planerat ja.

Slutligen hur ska du fira detta?

-Genom en chickennoodle ute pa stan!